Svårighetsgraden och kompetensen avgör lönen

Företagens lönsamhet förutsätter konkurrenskraft och en motiverad personal. Lönen är viktig för motiveringen. Därför är det också viktigt att lönegraderingen är i ordning på basen av arbetenas svårighetsgrad och på basen av arbetstagarens kompetens och arbetsprestation.

Lönestrukturen inom teknologiindustrin bygger på två grundprinciper. Nämligen principen om arbetets svårighetsgrad, alltså högre lön för ett mera krävande arbete än ett mindre krävande. Den andra principen handlar om kompetensen.

— Det innebär högre lön för bättre kompetens än för sämre kompetens, säger Mirjami Suikki, som är avtalssekreterare vid Metallarbetarförbundet.

Hon understryker samtidigt att det är likalönsprincipen som gäller.

— Alltså lika lön för lika arbete och samma kompetens oberoende av om arbetstagaren är man eller kvinna, säger hon.

Enligt arbetsavtalslagen betalas lön för utfört arbete. Och lönegrunderna består av två delar, arbetets svårighetsgrad och arbetets kompetens.

— När man känner till arbetets innehåll kan man mäta arbetets svårighetsgrad. För att mäta arbetets svårighetsgrad finns olika metoder. Inom teknologiindustrins lönestruktur är metoderna arbetsgruppering enligt svårighetsgrad, arbetsvärdering samt grovindelning av arbetena, säger Suikki.

Vad är kompetens?

Vad avses då med kompetens?

Svaret är personens förmåga, kunnighet och hur man utför sina arbetsuppgifter. Man mäter kompetensen med hjälp av ett system som är uppgjort på arbetsplatsen och som uppfyller bestämmelserna i kollektivavtalet. Därför är det också möjligt att beakta arbetsplatsens egna synpunkter.

På arbetsplatserna används endast en bestämningsmetod. Grundmetoden är arbetsgruppering enligt svårighetsgrad. När det gäller ibruktagandet av övriga bestämningsmetoder för arbetets svårighetsgrad, dvs. grovindelning och arbetsvärdering avtalas lokalt.

Suikki påminner om att vid användningen av arbetsgruppering enligt svårighetsgrad eller arbetsvärdering grundar sig bestämningen av arbetenas svårighetsgrad på normarbetenas svårighetsgrad. Dessa fastställs av en lokal arbetsvärderingsarbetsgrupp. Arbetsvärderingsarbetsgruppen består av personer som erhållit gemensam avtalad utbildning och som är insatta i värdering av arbetenas svårighetsgrad och som känner till de lokala förhållandena och arbetet.

— På arbetsplatserna går det till så att arbetstagarna väljer sina representanter som är två eller tre till antalet till arbetsvärderingsarbetsgruppen. Och arbetsgivaren väljer likaså två till tre representanter, säger Suikki.

Fungera i praktiken

Hon vill betona hur viktigt det är att nämnda arbetsvärderingsarbetsgrupper verkligen fungerar i praktiken och att de samlas till regelbundna möten.

— På det sättet klarar vi av att upprätthålla lönestrukturen på våra arbetsplatser inom teknologiindustrin, understryker Suikki.

Inom teknologiindustrins kollektivavtal finns en såkallad personlig lönedel. Den fastställs på basis av faktorer som är betydelsefulla för arbetet. Nämnda faktorer är yrkeskunnighet, mångsidigt kunnande, arbetsresultat och omsorgsfullhet.

— För arbetstagarens vidkommande bör den personliga lönedelen fastställas så snart som möjligt efter det personen i fråga blivit anställd. Dock senast fyra månader efter det anställningen inletts. Innan den personliga lönedelen blivit fastställd används den arbetsbetingade lönedelen som arbetarens grundlön, säger Suikki.

Hon för främst fram de tre ovannämnda faktorerna yrkeskunnighet, mångsidigt kunnande och arbetsresultat. Det är nämligen här som tonvikten ligger och det är dessa faktorer som påverkar den personliga lönedelen.

Tillämpningsdirektiven säger att yrkeskunnigheten fastställs genom granskning av arbetarens förmåga att klara av de valsituationer vid arbetets utförande som hänför sig till arbetssätt, arbetsmetoder samt utvecklandet av dessa.

Mångsidigt kunnande

Mångsidigt kunnande fastställs genom uppskattning av arbetarens förmåga och beredskap att utföra olika arbeten inom organisationen. Och om arbetsresultatet säger tillämpningsdirektiven att det fastställs genom att det arbetsresultat som arbetaren presterat jämförs med det för arbetet definierade normala arbetsresultatet.

Inom teknologiindustrin finns tre lönegrupper: nämligen A, B och C.

Till lönegrupp A hör arbetare som huvudsakligen utför mycket krävande yrkesarbeten. Till lönegrupp B hör arbetare som huvudsakligen utför krävande arbeten, medan det till grupp C hör arbetare som huvudsakligen utför vanligt yrkesarbete.

— Men detta innebär inte automatiskt att man bara utför arbeten som enbart tillhör lönegrupp A. Det finns nämligen många som utför arbeten som kan vara en kombination av A, B och C.

Den personliga lönedelen utgör minst tre och högst tjugo procent av arbetarens arbetsbetingade lönedel. Fastställandet av den personliga lönedelen är oberoende av arbetets eller arbetsuppgiftens svårighet. Detta innebär att det kan förekomma kompetens på olika nivåer både i krävande och mindre krävande arbeten.

Arbetsplatsvis ligger genomsnittet av de för arbetstagarna fastställda personliga lönedelarna nivågruppsvis mellan nio och fjorton procent.

— På arbetsplatser med färre än femtio arbetare hör alla arbetare till samma nivågrupp. Men på arbetsplatser med minst femtio arbetare används lönegrupperna som nivågrupper. Lönegrupper med mindre än tjugo arbetare sammanslås med den lönegrupp som befinner sig näst intill, till en gemensam nivågrupp, säger Suikki.

Diskutera med arbetsgivaren

I det sammanhanget poängterar hon att om arbetaren så önskar får han av sin arbetsgivare en utredning över de grunder enligt vilken den personliga lönedelen fastställs.

— Jag skulle verkligen uppmana alla arbetare att faktiskt ta en diskussion med sin arbetsgivare om detta.

Mirjami Suikki sammanfattar med att konstatera att företagens lönsamhet förutsätter konkurrenskraft och en motiverad personal.

— Lönen är en viktig faktor när det gäller motiveringen. Därför måste också lönegraderingen vara i ordning på basen av arbetenas svårighetsgrad och på basen av arbetstagarens kompetens och arbetsprestation.

Text Henrik Helenius

Ahjo 10 / 10.5.2007